Grunderna för ett personligt fallskyddssystem

Lagstiftningen säger: 
” Varje arbetstagare som skall utföra arbete som är beläget 2 meter eller mer över en underliggande nivå skall vara skyddad från fall genom användning av skyddsräcken, säkerhetsnät eller ett personligt fallskyddssystem.” När du arbetar på hög höjd gäller det att följa direktiv 89/686/EEG, AFS 1996:7/2006:7 och Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160.

Vi har indelat grundkomponenterna i punkterna 1, 2, 3 och 4
Punkterna 1,2,3 och 4 bildar tillsammans ett fullt personligt fallskydd och kan om det används rätt mildra eller förhindra skador vid ett fall. Men detta gäller bara om alla 4 punkterna är uppfyllda, enligt gällande normer, och används tillsammans - först då är det ett komplett personligt fallskydd.

1. Förankringspunkt
Förankringspunkten styrs av SS-EN 795, när det gäller personligt fallskydd och dess förankring. En förankringspunkt kan vara en balk, ställning, svetsad konstruktion, temporär horisontell lina eller liknande. Denna standard säger att förankringspunkten måste hålla för en statisk belastning på minst 12 kN under 3 minuter. Förankringspunkten bör placeras så högt som möjligt för att minimera riskerna vid fall och så vertikalt som den kan i förhållande till arbetsstället för att undvika pendlingseffekter och kontakt med underliggande nivåer vid ett eventuellt fall.

2. Kopplingsanordning
Kopplingsanordning är den detalj som sammanbinder förankringspunkten med falldämpningsutrustningen och helselen. En kopplingsanordning kan vara ett bandsling, en stållina eller en karbinhake, vad som krävs är att den uppfyller kraven enligt SS-EN 362 och klarar en belastning med minst 15 kN under 3 minuter.