I Jernhusens depå i Gävle står tågen för att underhållas innan de återigen ska ut i trafik. I taket sitter en ny travers från CERTEX, som underlättar arbetet för underhållsföretaget Euromaint, när motorer ska lyftas eller frontrutor bytas.

Den gamla 5-tonstraversen i Jernhusens depå hade många år på nacken och var inte längre godkänd att användas. Att byta ut den var nödvändigt då Euromaint behöver en travers för att kunna utföra delar av sitt arbete. De befintliga kranbanorna kunde behållas, vilket gjorde att valet föll på att sätta upp en ny travers med samma kapacitet som tidigare. CERTEX hjälpte till att montera ned den gamla traversen och redan två dagar senare var den nya kranen från GH Cranes & Components installerad, ett arbete som utfördes av CERTEX projektledare Ove Wetterskog, tillsammans med installationspartnern Engh Mek.

– Att vi valde CERTEX som leverantör beror mycket på att Ove var delaktig i hela projektet, säger Christer Holmberg, teknisk förvaltare på Jernhusen. Jag är inte någon expert på traverser, så för mig är det viktigt att känna att leverantören har kunskap och kan guida mig. Jag har bytt ut ett par traverser tidigare och då har vi bara fått kranen levererad och sedan fått sköta allt runt omkring själva, som till exempel att leta en installatör för elektroniken. CERTEX var lite dyrare än konkurrenterna, men sett till hela lösningen från start till mål tror jag inte att det skulle ha blivit mycket billigare att välja någon annan, fortsätter Christer.

Drifttimmar loggas automatiskt

Jernhusen är fastighetsägare och äger stationer, depåer och godsterminaler runt om i Sverige. Fastigheterna ägdes tidigare av SJ Fastigheter och beståndet innefattar både nya och gamla byggnader, som i vissa fall också är en del av ett kulturarv. Jernhusen arbetar hårt för att höja standarden i många av de äldre depåfastigheterna, både för att förbättra arbetsmiljön och för att minska energiförbrukningen.

En av de stora fördelarna med den nya traversen är att drifttimmarna loggas automatiskt och kan läsas av vid inspektion. Det är värdefullt, eftersom det varierar hur mycket kranen används. Problemet med den gamla traversen var att det inte fanns någon registrering av drifttimmar och att upprätthålla en manuell driftjournal över lång tid är inte så lätt.

– När Arbetsmiljöverket kommer ut och tittar på traverser gäller det att ha koll på hur många timmar de har varit i drift. Annars beräknas slitaget utifrån att den skulle ha körts konstant med maximal belastning. Det är troligen en bidragande orsak till att många gamla kranar har dömts ut, säger Christer Holmberg.

Ett projekt i riskmiljö

Att utföra arbete i järnvägsnära miljö ställer extra krav på de som arbetar. Dels finns ofta starkström på bangården och i fastigheterna, vilket måste tas i beaktning när kranbilar ska utföra arbete. Hänsyn måste också tas till trafiken på bangården. Att tågen inte passerar regelbundet gör att det gäller att vara ännu mer på sin vakt.

Innan projektet startas gör Ove alltid en risk- och konsekvensanalys för installationen och det arbete som utförs av CERTEX och anlitade samarbetspartners. I denna handlar det om att titta på alla risker och hur de ska hanteras. Till exempel kan det vara att se över att all personal som ska utföra arbetet har erforderliga tillstånd för exempelvis skylift, heta arbeten och arbete på hög höjd samt att fallskyddsele ska användas i alla typer av personliftar. Det handlar också om att ha rätt lyftredskap för installationen, samt att ha koll på brandrisker och utrymningsvägar.

– Det som vi såg som en av de största riskerna i arbetet hos Jernhusen var just att det är i en järnvägsmiljö. För att hantera den risken har både jag och våra montörer från Engh Mek gått utbildningen "vistelse i spår", där vi har fått lära oss att förstå miljön och riskerna kring bangården, berättar Ove.

Att göra en riskanalys är viktigt, men något som inte alla vet syftet med eller vet att det finns krav på. Det finns också de som, trots vetskapen om att det ska göras, slarvar med att upprätta analysen. Görs inte riskanalysen och en olycka är framme kan det få stora konsekvenser när Arbetsmiljöverket granskar händelsen. Ove går dessutom ett steg längre och upprättar delar av en arbetsmiljöplan, med bland annat kontaktlista till alla som är delaktiga i projektet och larmnummer om något skulle hända. Detta är något som normalt sett inte behövs vid byte av en maskin, som en travers räknas som, utan bara ska upprättas vid ombyggnationer.

En engagerad projektledare

Att Ove Wetterskog är en engagerad projektledare märks och det har blivit många resor mellan Ludvika och Gävle under hösten. I detta projekt tog CERTEX dessutom på sig ett extra ansvar i att mäta traversspannet, ett ansvar som normalt sett ligger på kunden.

– Vi vill hjälpa kunden utifrån deras situation och i Jernhusens fall var önskemålet att vi skulle godkänna leverantörens ritningar och se att de matchade beställningen, säger Ove. Målet är att vi ska leverera en färdig lyftlösning utan att kundens produktion ska störas mer än nödvändigt. Då får vi en nöjd kund, avslutar Ove.