Okunskap orsakar arbetsolyckor

Varje vecka är det någon i Sverige som inte kommer hem till sin familj efter arbetet. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik skedde det hela 54 arbetsolyckor med dödlig utgång i Sverige under år 2010. De branscher som framförallt är riskutsatta är bygg, transport och industri. En stor del av olyckorna sker på grund av okunnighet och felaktiga val av utrustning.

Gösta Granlund har arbetat i mer än 25 år med att utbilda och certifiera användare av lyftanordningar och lyftredskap för Certex. Han menar att det finns alldeles för många som dagligen utför tunga lyft som saknar den grundläggande kunskap som behövs. Många olyckor sker på grund av felaktiga lastkopplingar och användning av slitna samt felaktiga lyftredskap. Gösta säger:

– Jag tycker det är hemskt att det finns familjer idag som mister sin far på grund av olyckor som hade kunnat undvikas om personen hade haft den rätta kunskapen.

Gösta berättar om en händelse som skedde för några år sedan då två oerfarna arbetare beordrades att montera en byggnadskran, och kranen välte och slog ner i närheten av en grupp lekande barn. Frågor man ställer sig i sådana fall är hur sådant är möjligt, var det gick fel och vem det egentligen är som bär ansvaret.

I just det nämnda fallet var det grundläggande felet att arbetarna saknade den kunskap som krävdes för att utföra arbetet. Något som Gösta tycker är mycket anmärkningsvärt är att han många gånger möts av arbetsgivare som inte vet vilket ansvar de faktiskt har. Enligt Arbetsmiljöverket (AFS) krävs det att arbetsgivare utfärdar tillstånd för alla som använder lyftanordningar, truckar och mobila arbetsplattformar. Tillstånd får dockendast utfärdas efter att användare har avlagt dokumenterade kunskaper enligt AFS 2006:4 - 2006:6. Om arbetsgivaren inte har dokumenterat att användarna har kunskap om lyftanordningar är det han eller hon personligen som står ansvarig ifall någon arbetsolycka inträffar – vilket var fallet med kranen som välte.

De vanligaste felen som Gösta ser ute på arbetsplatserna är att man använder gammal utrustning som har förlorat sin bärförmåga, och att man överlastar.

– Det är jätteviktigt att man före lyften har gjort ordentliga beräkningar för att säkerställa att det inte är någon överlast. Att tunga lyft sker med överlast är tyvärr väldigt vanligt och det är ren tur att det inte sker mer olyckor än vad det gör varje år. Det är dessutom olagligt att genomföra lyft med överlast.

Gösta berättar att det är vanligt att han möts av kursdeltagare som ser sig som fullt kompetenta att utföra tunga lyft. En vanlig kommentar Gösta får under utbildningen är ”Det är klart jag vet hur man ska göra tunga lyft, jag gör ju dem varje dag”. När dessa deltagare senare ska berätta hur de bär sig åt för att lyfta exempelvis en fem ton tung container säger de ”Vi tar det starkaste vi har”. Det är väldigt få som vet om de har överdimensionerat eller om de faktiskt har en överlast.

– Att säkerställa att det inte finns någon överlast är inte alls svårt, och det behöver inte ta lång tid. Man måste bara ha kunskapen om hur man gör beräkningarna, säger Gösta.

Under Göstas utbildning lär han kursdeltagarna att använda två enkla formler som hjälper dem att göra alla svåra beräkningar.

– När jag går igenom det på utbildningar är det vanligt att kursdeltagarna säger att en helt ny värld har öppnat sig för dem.

Med hjälp av några enkla beräkningar kan användarna snabbt och enkelt avgöra vad som krävs för att till hundra procent vara säkra på att det inte är någon överlast på lyftet.

– Om folk lär sig att tänka rätt innan de utför lyft kan antalet arbetsplatsolyckor i Sverige minskas. Och det behöver inte alls vara svårt att tänka rätt; man måste bara veta hur man ska göra, avslutar Gösta.